Hattie

Debaser. Utan Medis. Bara Debaser helt enkelt. Och det var bra, bättre, bäst!

Först tog vi en sväng förbi vår vän Beatrice. Där diskuterades livets stora och små frågor och det pimplades vin. Somliga pimplade med måtta (Bea) och somliga gjorde det inte (jag och Lotta).

Kön utanför Debaser var milslång, men det var värt varenda lång och seg minut.
In kom vi tillslut. Och när vi väl gjort entré på dansgolvet så kunde vi bara inte lämna det. Vi dansade, hoppade, skuttade, skrek och vrålade till The Chorals, J. LO, Blümchen, Justin Timberlake, Annie Lennox - en helt gudomlig och salig blandning.
Vi pausade enbart för vattenintag. Och jag gjorde en liten avstickare för att prata med Mr Stranger, men utöver detta så höll vi våra fötter stadigt på dansgolvet.
Kvällen avslutades med en klassiker -Eternal flame och alla dansade tryckare, hånglade eller dansade balett/tango/bugg. Alla var glada och ingen ville gå hem.

Mina fötter är trötta idag. Men min själ är glad.







"Rythm is a dancer it´s a souls companion you can feel it everywhere"...