Andas
Det går bra så länge jag inte tänker. Så länge jag kopplar bort och stänger av.
Men så fort jag börjar tänka det minsta fladdrar det till i hjärtat och magen knyter sig.
Jag måste gå in på rummet ibland och bara andas. Tre djupa andetag.
Vill inte gå och lägga mig. Aldrig någonsin mer.
Det är som värst då.
Känner mig patetisk som sitter och skriver i den här meningslösa bloggen.
Men det känns ändå lite bättre efteråt, på något sätt.
Men så fort jag börjar tänka det minsta fladdrar det till i hjärtat och magen knyter sig.
Jag måste gå in på rummet ibland och bara andas. Tre djupa andetag.
Vill inte gå och lägga mig. Aldrig någonsin mer.
Det är som värst då.
Känner mig patetisk som sitter och skriver i den här meningslösa bloggen.
Men det känns ändå lite bättre efteråt, på något sätt.
Kommentarer
Postat av: Jeremy
Lägg fan inte ner bloggen. Det är några av dem få minuter av dagen jag verkligen uppskattar.
Postat av: Anonym
Så klart att det känns bättre efteråt - tillsammans är man mindre endam :) Du gör rätt!
Postat av: Bella
det var ingen anonym internetnörd som skrev det där föresten. bara jag, hihi.
Trackback