Hattie

Min nya tatuerare heter Theo. Theo är kort. Fast jag är kortare. Theo är cool. Jag är inte coolare.Jag är lite livrädd.
Theo hade en massa fina böcker som han lät mig bläddra i.
Efter en stund fann jag henne. Den asiatiska gudinnan. Hon bara satt där och såg sådär skönt säker ut. Som om hon visste vad meningen med livet är. Som om hon visste allt som jag inte vet. Jag tror nästan att jag hörde en änglakör sjunga i rummet just i detta ögonblick.
Kärlek vid första ögonkastet alltså.
Den 27 mars kommer vi att bli ett. Efter det kommer det att vara vi två för alltid, livet ut, tills döden skiljer oss åt.
Ah, vilket härligt äktenskap.

Mitt huvud är fullt av nytt. Har fått en massa papper och uppgifter att ta igen. För första gången på länge har min hjärna fått arbeta. Det har varit svettigt. (Att försöka knåpa ihop en anständig text på fem minuter för att sedan läsa upp den inför hela gruppen är en smula skrämmande i början).
Men vad gör det att läraren inte tycks kunna få in att mitt namn är "Hattie" och inte "Hatte" eller "Hatta".
Vad gör det att man svettas lite i händerna av nervositet.
Vad gör det att jag ligger typ en vecka efter med allting.
Jag har hittat hem. Finally.

Nu måste jag sova. Min hjärna är nästan överhettad efter dagens ansträngningar.
Kommer att somna lycklig nu.