Vad jag saknar och lite till
Varma sommarnätter utan strumpor och skor då man inte har några som helst tankar på tiden.
Solen som bländar så starkt att man typ blir blind om man tittar rakt in i den. Brunbrända ben. Tygskor. Sommar. Det är sådant jag saknar.
Två år. So won´t you please, please, please come back to me.
Helgen.
Släng ihop ett gäng gamla gymnasievänner och blanda med alkohol. Det kan bli lyckat ibland.
Vi vilade våra trötta fötter någonstans i Kärrdal framåt småtimmarna, precis som förr i tiden. Folk tuppade av efterhand, förgiftade av alkoholdemonen. Vaknade med sandpappersmun och med håret och ansiktet på sniskan. Vandrade hemåt i mina klackskor och kände mig lite lycklig.
Idag.
Snart bär det av till universitetet. CSN bråkar med mig vilket resulterar i att jag står utan pengar ett tag till.
Har en restuppgift i fonetik som liksom svävar omkring som något besvärligt och jobbigt i mitt undermedvetna. Men jag kan inte skjuta på det nu. Då blir det inga pengar.
Jävla CSN.
Nu måste jag ta på mig ansiktet om jag ska hinna. Idag ska jag inte komma för sent.