Det här är för er, mina kära läsare
Wow. Tänk att jag kan skriva så. Mina läsare.
Jag har den senaste tiden långsamt insett att det faktiskt, faktiskt är några stycken (och inte bara Pelle) som läser den här bloggen.
Det är roligt och fantastiskt att ni läser min blogg och håller er à jour då jag för tillfället inte har något direkt socialt liv att erbjuda er.
När jag väl är ute och socialiserar med vänner jag träffar alltför sällan, exploderar jag nästan. Så ivrig är jag. Vill prata om allt, veta allt, fråga, berätta och uppdatera.
Men det verkar inte behövas.
"Jag vet. Jag läste det på din blogg för ett tag sen" har blivit ett trevligt standarduttryck.
Så tack, kära läsare. Fortsätt så. Fortsätt orka med mina humörsvängningar, mina små utbrott, mina förvirrade resonemang, min trötthet, mina tantfasoner. Mitt liv.
Och fortsätt kommentera, så jag vet att ni fortfarande är med mig.
Applåder till er.
Jag har den senaste tiden långsamt insett att det faktiskt, faktiskt är några stycken (och inte bara Pelle) som läser den här bloggen.
Det är roligt och fantastiskt att ni läser min blogg och håller er à jour då jag för tillfället inte har något direkt socialt liv att erbjuda er.
När jag väl är ute och socialiserar med vänner jag träffar alltför sällan, exploderar jag nästan. Så ivrig är jag. Vill prata om allt, veta allt, fråga, berätta och uppdatera.
Men det verkar inte behövas.
"Jag vet. Jag läste det på din blogg för ett tag sen" har blivit ett trevligt standarduttryck.
Så tack, kära läsare. Fortsätt så. Fortsätt orka med mina humörsvängningar, mina små utbrott, mina förvirrade resonemang, min trötthet, mina tantfasoner. Mitt liv.
Och fortsätt kommentera, så jag vet att ni fortfarande är med mig.
Applåder till er.
Kommentarer
Trackback