Morgonstund
På morgnarna är jag sur och fräser. Åt alla som kommer i min närhet.
På tunnelbanan på väg till jobbet vill jag helst sitta och filosofera (sova). Stänger av omvärlden med musik i hörlurarna.
Vanligtvis varken hör eller ser jag.
Men idag, dagen till ära, dog min ipod precis när jag lämnat hemmet. Typiskt.
Och idag, dagen till ära, hamnade jag mitt emot en fjortis på tunnelbanan. Som pratade, pratade, PRATADE så jävla högt i sin mobiltelefon.
Jag satt där, sur, med hörlurar i öronen och låtsaslyssnade på musik. Försökte att inte bli irriterad.
Och fjortisen pratade på. Klockan 8 på morgonen pratade hon på så högt att hela tunnelbanevagnen fick ta del av hennes liv.
Jag förstod att ett historiaprov väntade på henne i skolan.
"Asså, ja kommer typ va där kvart över... Ja kommer komma in i klassrummet en halvtimme försenad å ba´eeehh..."
Tystnad.
"Men förhör mej da, fråga mej nåt! Aah, asså, 1989 skrev dom på nåt avtal, nåt bajs, aa, eller va d 1983? Aja, dom skrev på nåt bajs i alla fall... Boston Tea Party, d va typ en massa gubbar som gick ut i vattnet å så blev vattnet färgat å dom ba´aaaa det är te liksom."
Jag är glad, så glad över att jag aldrig någonsin mer kommer att vara 14 år.
Är inte det här extremt mycket tantvarning?
Jag antar det.
På tunnelbanan på väg till jobbet vill jag helst sitta och filosofera (sova). Stänger av omvärlden med musik i hörlurarna.
Vanligtvis varken hör eller ser jag.
Men idag, dagen till ära, dog min ipod precis när jag lämnat hemmet. Typiskt.
Och idag, dagen till ära, hamnade jag mitt emot en fjortis på tunnelbanan. Som pratade, pratade, PRATADE så jävla högt i sin mobiltelefon.
Jag satt där, sur, med hörlurar i öronen och låtsaslyssnade på musik. Försökte att inte bli irriterad.
Och fjortisen pratade på. Klockan 8 på morgonen pratade hon på så högt att hela tunnelbanevagnen fick ta del av hennes liv.
Jag förstod att ett historiaprov väntade på henne i skolan.
"Asså, ja kommer typ va där kvart över... Ja kommer komma in i klassrummet en halvtimme försenad å ba´eeehh..."
Tystnad.
"Men förhör mej da, fråga mej nåt! Aah, asså, 1989 skrev dom på nåt avtal, nåt bajs, aa, eller va d 1983? Aja, dom skrev på nåt bajs i alla fall... Boston Tea Party, d va typ en massa gubbar som gick ut i vattnet å så blev vattnet färgat å dom ba´aaaa det är te liksom."
Jag är glad, så glad över att jag aldrig någonsin mer kommer att vara 14 år.
Är inte det här extremt mycket tantvarning?
Jag antar det.
Kommentarer
Postat av: Anonym
tant hattie tant! jag funderar på att börja gå ut fyra ggr i veckan och utsätta mig frivilligt för tonårsfyllerister för att försöka återgå till mitt forna jag,
Postat av: thomas
som blivande historielärare gör det ont i min själ att läsa det här. som en medresenär som blir minst sagt irriterad på alla andra på tunnelbanan känner jag dock igen mig.
låt oss alla bli pensionärer och slå ungdomar med käpparna!
Trackback
