Intressant dialog

- Du är bäst! Men det visste du säkert redan...
- Att du är bäst har jag vetat länge!
- Nej nu får vi sluta smickra varandra så vi inte blir malliga.
- Det är vi redan!


Trevligt möte samt ett hastigt meningsutbyte på lunchen. Solen i ögonen. Pirr i magen.  
Pirr,pirr. Jag pirrar vidare.


Ps. Märker att mina bloggar blir kortare och flummigare för varje gång och sanningen är den att jag är lite som en grönsak i huvudet. Vattnig.

Bröllop!

Nej. Det är ingen som har friat till mig. Än. 
Fick nyss ett mail från Brian (min f.d chef och trogne vän på The Frog) med glada nyheter!
Han och hans pojkvän Marco har förlovat sig och ska gifta sig nästa år!
Jag säger då det, kärleken kan vara vacker ibland.


Brian.

Kvällsplanering

Mille har nästan lyckats övertala mig att följa med till Landet ikväll där nån Salim Fakir, Salem el-nånting, Shalem, Shakira whatever!, ska spela. Mille tyckte att jag skulle hänga på henne och Itchy dit... Är det gratis följer jag med.
Svår hunger nu. 45 minuter kvar till lunch. Drömde om P. Vaknade ledsen men lyckades skaka av mig det.
Inget svar, precis som jag trodde. Har han avlidit av chocken?


Allt kan lagas med tejp

Det ska bli namnet på min kommande bok. Det blir en självbiografi. Mitt fantastiska (eh?) liv skall dokumenteras och bli bok och så småningom kanske film.
Allt kan lagas med tejp. Even a broken heart.
Jag ryser.

Ps. Efter pizzalunchen har jag nu återigen gått in i ett förvirrat tillstånd. Hallå, hur ska han ha det egentligen? Kanske var det inga vibbar i luften? Kanske var det någon som fes.


And she´s back on top!

Jag kan om jag vill. Äntligen har vi pratat med varandra. Och det blev precis som jag hade tänkt mig. Naturligt. Samtalet flöt på bra. Jag var riktigt smart. Och rolig. Och glad. Och hans blick brann.
Och mina kinder brann nog också....
Ett steg i rätt riktning ialla fall? Känner jag vibbar? Eller är det bara inbillning?
Det återstår att se. Fick underliga blickar av P också. Som om han visste något.
Fortsättning följer. Är sansad idag. Sköter allting med lugn. Inga fler infall nu. Ingen mer ångest.

Nytt infall

Alltså. Ibland är jag bara helt jävla dum i hela huvudet!!!
Men, nu finns ingen återvändo. Ingen idé att ångra sig.
Kanske var det här jag behövde? Som en slags revansch på något sätt. Bara få uttala orden.
Bara låta honom veta att jag vet. För nu vet han. Att jag vet.
Väntar mig ett kallt, patetiskt , opersonligt svar. Om jag nu ens får något tillbaka.
Men det känns lite bättre nu, trots att jag skakar i hela kroppen fortfarande.
Måste lugna ner mig nu. Två infall inom loppet av en timme kan aldrig vara nyttigt för min hälsa.
Imorgon ska jag vara lugn och sansad och inte få konstiga idéer och göra saker som senare kommer ge mig ångest.


Ny blogg och hårnoja

Började så smått tröttna på att blogga på blogger.com eftersom det under några dagars tid varit svårt att komma in på sidan. Igår skrev jag ett långt och genomtänkt (nåja) inlägg. Men när jag tryckte på lilla publicera-knappen så hängde sig lilla sidan och all text försvann!
Min bloggabstinens är för tillfället för stor och mitt tålamod icke existerande. Så att vänta tills blogger.com sidan slutat krångla känns omöjligt!
Därmed föddes denna blogg. Min nya.

Det kanske är så jag måste göra med allt i mitt liv nu? In med det nya, ut med det gamla. Börja om på nytt med allt, som en slags pånyttfödelse.
Fick nämligen världens infall nyss vilket resulterade i att jag på lördag ska sitta hårmodell på Toni&Guy´s Academy. Allt gick på mindre än fem minuter; från att snoka reda på viktig information till en bokad tid.
Mitt plötsliga infall kan komma att resultera i två saker (som alltid när jag får impuls-jag-måste-klippa-mig-genast-infall). Nämligen:

1. Stockholms snyggaste frisyr.
Eller, det lite mindre trevliga resultatet:
2. Katastrof.

Jag litar inte på frisörer! (Ha! Där var jag väl fyndig!....)
290 spänn ska de dessutom kräva för kalaset. 290 spänn för att eventuellt förstöra mitt hår.
Men, med tanke på den takt som mitt hår växer, så ska det väl inte ta så lång tid innan det växer ut igen om det nu skulle sluta i fullständig katastrof.

Som sagt: in med det nya, ut med det gamla. Någonstans i mitt undermedvetna tror jag att jag kommer kunna att gå vidare efter denna hairmakeover. Löjligt egentligen. Som att jag skulle kunna komma över honom enklare för att jag klipper bort några hårtussar...

Ska nu avsluta denna blogg, som blev lite av en hårblogg. Look what he has done to me!
I´m a hairnerd too.
Suck.

SO long suckers.