Seriös vecka
Den här halva veckan som återstår skall ägnas åt ambitiöst studerande, lugna hemmakvällar och näringsrik kost. Jag lovar. Jag måste dessutom gå till banken och skaffa franskt bankkonto. Jag måste deklarera. Jag måste betala hyran. Jag måste vara vuxen den här veckan och ägna mig åt viktiga (men dödstråkiga) saker.
Igår firade vi Valborg vid Eiffeltornet tillsammans med resten av Paris befolkning. Vi hade den bästa och mest seriösa picknicken dock. Vi gjorde det som vi svenskar gör bäst, nämligen: åt och drack. Trots kyliga vindar, kämpade vi nordbor tappert vidare med picknicken och värmde våra inre organ med Absolut vodka. Framåt natten var det bara jag, Mia och Björta kvar på Champs de Mars som nu förvandlats till ett slagfält med tomma flaskor, burkar, skräp, bajs (ja, jag trampade i det) och skrot. Senare fick vi även sällskap av en uteliggare som ville ha vin, ett gäng dansande ungdomar samt en man med gitarr som ville spela musik för oss. Vi gjorde egen musik på hemvägen istället. Mitt i den parisiska natten sjöng vi hederliga svenska hits, som till exempel "Sommar och sol", "Sommartider" och även klassiker som "Den blomstertid" och "Mors lilla Olle".
En speciell Valborgsmässoafton och faktiskt den enda som jag lyckats hålla mig vaken fram till femslaget på morgonen. Respekt.
Igår firade vi Valborg vid Eiffeltornet tillsammans med resten av Paris befolkning. Vi hade den bästa och mest seriösa picknicken dock. Vi gjorde det som vi svenskar gör bäst, nämligen: åt och drack. Trots kyliga vindar, kämpade vi nordbor tappert vidare med picknicken och värmde våra inre organ med Absolut vodka. Framåt natten var det bara jag, Mia och Björta kvar på Champs de Mars som nu förvandlats till ett slagfält med tomma flaskor, burkar, skräp, bajs (ja, jag trampade i det) och skrot. Senare fick vi även sällskap av en uteliggare som ville ha vin, ett gäng dansande ungdomar samt en man med gitarr som ville spela musik för oss. Vi gjorde egen musik på hemvägen istället. Mitt i den parisiska natten sjöng vi hederliga svenska hits, som till exempel "Sommar och sol", "Sommartider" och även klassiker som "Den blomstertid" och "Mors lilla Olle".
En speciell Valborgsmässoafton och faktiskt den enda som jag lyckats hålla mig vaken fram till femslaget på morgonen. Respekt.
Hot barman to go!
Saker har hänt. Saker har förändrats.
Det första som har hänt är att temperaturen har stigit ytterligare några grader samt att luftfuktigheten har ökat till 44 %, vilket har resulterat i lite brunare ben och bastu uppe hos mig på taket.
Helgen passerade utan några större missöden dock. På lördagen var det inflyttningsfest hos Laura. Det var vin, öl, mat och fransmän. Och så vi då, svenskarna, som pratade mindre men drack desto mer. Framåt småtimmarna rullade jag vidare hem till Benjamin som uppenbarligen tröttnat på att spela poker med sina grannar. La chance! Vi diskuterade valet och Frankrikes framtid. Den kaxiga invandraren (jag) hade väldigt starka åsikter om huruvida Frankrike bör styras. Nåväl. Det blev lite calin tillslut och jag traskade hemåt i gryningen. Fortfarande berusad.
Det doftade sommar (och lite sprit från min utandning). Dessa vackra morgnar.
Vi har en vän i Parc Monceau. Lädermannen heter han. Lädermannen är typ 80 år gammal och har solat hela livet. Han spatserar omkring i parken dag ut och dag in i sina väldigt tighta kalsonger bärandes på en pinne (vars funktion fortfarande är oklar).
Söndagen spenderades alltså i Parc Monceau tillsammans med Lädermannen, kidsen, Lina, Mia och Björta.
Det var i måndags som katastrofen inträffade. Damn you staffdrinks! Efter åtta timmars hårt arbetande slog jag mig ner med mina kollegor och avnjöt en välförtjänt drink. Efter ett par glas började min mun leva sitt eget liv och jag hörde mig själv prata om saker som jag absolut inte borde prata om. Vi får väl se vad som händer nu. Han är ung, men ack så söt. Hot barman to go. Wet drinks.
Jag har nog inte så många hjärnceller kvar tror jag. Det skyller jag på värmen. Det är faktiskt omöjligt att tänka logiskt och realistiskt och vara intelligent när det är såhär hett ute. Det har absolut ingenting att göra med sömnbrist eller alkohol eller så. Nejdå.
Helgen blir bra. På lördag är det stort kalas hemma hos Lina och hennes colocs. Tema: Cinema. Mia, Elin och jag ska vara Pink Ladies. Det suger. Men det är så jävla tråkigt att vara Lucy Lui varenda gång det är maskerad. Dessutom kändes inte Teletubbies så lockande. Vem vill gå runt en hel kväll med antenn på huvudet och en tv-skärm på magen? Jag bara undrar.
Det första som har hänt är att temperaturen har stigit ytterligare några grader samt att luftfuktigheten har ökat till 44 %, vilket har resulterat i lite brunare ben och bastu uppe hos mig på taket.
Helgen passerade utan några större missöden dock. På lördagen var det inflyttningsfest hos Laura. Det var vin, öl, mat och fransmän. Och så vi då, svenskarna, som pratade mindre men drack desto mer. Framåt småtimmarna rullade jag vidare hem till Benjamin som uppenbarligen tröttnat på att spela poker med sina grannar. La chance! Vi diskuterade valet och Frankrikes framtid. Den kaxiga invandraren (jag) hade väldigt starka åsikter om huruvida Frankrike bör styras. Nåväl. Det blev lite calin tillslut och jag traskade hemåt i gryningen. Fortfarande berusad.
Det doftade sommar (och lite sprit från min utandning). Dessa vackra morgnar.
Vi har en vän i Parc Monceau. Lädermannen heter han. Lädermannen är typ 80 år gammal och har solat hela livet. Han spatserar omkring i parken dag ut och dag in i sina väldigt tighta kalsonger bärandes på en pinne (vars funktion fortfarande är oklar).
Söndagen spenderades alltså i Parc Monceau tillsammans med Lädermannen, kidsen, Lina, Mia och Björta.
Det var i måndags som katastrofen inträffade. Damn you staffdrinks! Efter åtta timmars hårt arbetande slog jag mig ner med mina kollegor och avnjöt en välförtjänt drink. Efter ett par glas började min mun leva sitt eget liv och jag hörde mig själv prata om saker som jag absolut inte borde prata om. Vi får väl se vad som händer nu. Han är ung, men ack så söt. Hot barman to go. Wet drinks.
Jag har nog inte så många hjärnceller kvar tror jag. Det skyller jag på värmen. Det är faktiskt omöjligt att tänka logiskt och realistiskt och vara intelligent när det är såhär hett ute. Det har absolut ingenting att göra med sömnbrist eller alkohol eller så. Nejdå.
Helgen blir bra. På lördag är det stort kalas hemma hos Lina och hennes colocs. Tema: Cinema. Mia, Elin och jag ska vara Pink Ladies. Det suger. Men det är så jävla tråkigt att vara Lucy Lui varenda gång det är maskerad. Dessutom kändes inte Teletubbies så lockande. Vem vill gå runt en hel kväll med antenn på huvudet och en tv-skärm på magen? Jag bara undrar.