Hattie

Jag drömmer fortfarande att du går ifrån mig. Jag kan inget göra, känner bara paniken, vill inte att du ska gå! Men varenda gång så går du och lämnar mig ensam kvar.

Och det är det som gör så ont.

Vilket jävla piss-väder! Ogillar regn.

Igår fyndade jag en maskot till mitt rum. Han heter Elvis och är en svart porslinselefant. Han kostade 10 kronor på Stadsmissionen.

Efter frukosten tog jag en sväng ner på stan (livsfarligt!) och köpte lite hemligheter och alkohol inför ikväll då vi ska fira Mille. Jag har lovat att hjälpa till och agera cateringfirma.
Jag ska vara där redan vid fem för att förbereda och vara moraliskt stöd åt Mille som har verkat lite förvirrad över hela den här födelsedagsgrejen hela veckan.

Nu ska jag måla tånaglarna.

...på Berns var såklart slutsålt. Attans.

Jag skickade iväg mamma att hämta kaffe åt mig så nu har jag fått koffein i kroppen och känner mig lite bättre till mods.
Det är lugnt här idag, så jag kan hålla bloggen uppdaterad.

Fredrik Reinfeldt pratar än.

Blir Carl Bildt vår nya utrikesminister? Det är spänning på jobbet nu. Alla har högtidligt samlats framför tv:n för att lyssna på Herr Statsminister. 
Själv är jag sur, för posten var sen så jag fick stressa som tusan för att hinna dela ut allt innan jag måste öppna växeln. Och jag hann inte gå på toa och inte dricka min vanliga dos morgonkoffein.
Dessutom gillar jag fortfarande inte blått! Vilkget gräsligt sätt att börja morgonen på.

Igår var det desto trevligare. Jag och ena halvan av familjen Jochnick var på Chopsticks och firade födelsedag. Mille verkade bli mycket glad över örhängena som jag designat alldeles på egen hand och som jag måste säga att jag är mycket stolt över.

Mamma kom hem igår och jag fick presenter. Särskilt glad blev jag över den nya parfymen (nu behöver jag inte lukta apa mer) samt mitt nya röda/guldfärgade sängöverkast med elefanter på!
Nu ska jag sluta blogga och börja jobba.

Återkommer senare.

Jag vet!
 Först upptäcker vi att vi saknar en leverans som skulle ha kommit i fredags. Sedan får vi panik. Sedan frågar vi Hattie var leveransen har tagit vägen?!! Och Hattie svarar att hon inte vet, att hon minsann inte har tagit emot några kartonger. (Detta tror vi naturligtvis inte på, utan tar för givet att Hattie har gått och blivit både senil och inkompetent och att hon inte kan sköta sitt arbete ordentligt).
Sedan måste vi kuta runt i panik som yra höns och leta efter något som (enligt Hattie) inte finns.
Men sedan händer något. Vi upptäcker att allt är ett missförstånd. Det måste ha blivit något litet fel där någonstans. Hoppsan. Och självklart ber vi inte om ursäkt för de falska anklagelserna, i främsta hand riktade mot den stackars receptionisten.

Jag är så trött idag. Ogillar den här dagen lika mycket som gårdagen. Är nog ingen tisdagsmänniska heller, after all. Det enda positiva med att det är tisdag är att vi långsamt tar ett steg närmare helgen.

Tack och adjö.

Varför är det inget bra på Tv?

Debaser Medis igår. Ganska nyöppnat. Ganska skum blandning på folket.
Hade det rätt grymt ändå. Bartendern var långsam. Ölen inte svindyr. Dansgolvet var varmt som en bastu. Bra musik spelades. Vi ramlade hit och dit, fick ett par brutna revben och söndertrampade fötter (aldrig mera kinaskor!) samt träffade gamla vänner från skoltiden.
En plus minus noll kväll på något sätt. Det bra vägde upp det dåliga.

Och på karl-fronten intet nytt:

Bruno vågar inte komma hit, fastän jag har erbjudit gratis boende chez moi. Han påstår att han är flygrädd och tycker att jag ska komma till Paris istället.

Danne är en fegis.

Killen från igår var rätt söt visserligen... Eller var han det? Det var ju så mörkt inne på dansgolvet så jag såg knappt hur han såg ut. Men han hade snygga konturer i mörkret iallafall.

Avslutningsvis, utslagsfrågan: Vem är egentligen minst? Tripp, Trapp eller Trull?