Nyårskrönika.
Eftersom jag och mina fina väninnor snart lämnar landet (om nu någon råkat missat det) så kör jag en nyårskrönika idag istället för imorgon. Idag, den näst sista dagen på året.
2008 har varit ett konstigt år. Man kan säga att jag var lite på botten och aldrig riktigt nådde toppen igen.
Året inleddes i Berlin där det gamla året avslutades och det nya firades in med rysk champagne och skjutglada tyskar som smällde raketer så det tjöt i öronen.
Sedan var det ju det här med kärleken. Ungefär hela året har jag befunnit mig i en grå dvala.
Allra mest jobbigt var det förstås i början. Trots detta var det ändå förhållandevis torrt i ögonvrårna.
Senare inleddes den så kallade "bearbetningsprocessen" (påhittad psykologterm?) som kunde resultera i att jag störtade hem efter en utekväll, ramlade ner i sängen och grät smått hysteriskt.
Det är fortfarande lite grått. För att jag aldrig fick säga det där jag ville.
Det känns fortfarande lite grått. För att jag ändå saknar det som var ibland. Även om det inte var mycket.
Annars har jag återhämtat mig rätt väl, måste jag nog ändå säga. Och innerst inne har jag nog långsamt insett att livet går vidare. Det gör ju faktiskt det! Den erfarenheten tar jag med mig in i 2009.
2008 har även varit ett ambivalent år. Varje val jag ställts inför, varje beslut jag behövt fatta, har helt plötsligt känts som något livsavgörande. Ångest och oro över utbildning/pengar/karriär/framtid har seglat runt runt i huvudet under stora delar av året. Kanske hamnar jag rätt nästa höst. Kanske inte.
Jag vet ialla fall att jag inte dör av det.
MIn resväska och jag har flugit fram och tillbaka: Stockholm-Frankfurt-Seoul, Stockholm-Berlin (x2), Stockholm-Barcelona. Resväskan (som för övrigt är ett tillfälligt lån) har även åkt buss till Oslo. Avslutningsvis reser vi till Kärlekens Stad tillsammans, som ett slags tecken på vår eviga kärlek.
Snart väntar förhoppningsvis längre resor. Till varmare breddgrader.
Trots mycket fläng och släng och däng så finns många små magiska ögonblick från det gångna året värda att minnas.
Men dom sparar jag för mig själv så länge.
Nu är det snart slut. Nu stänger vi butiken. Slår in 2008 i glansigt papper och rött sidenband och lägger det bakom oss.
Vi ses nästa år!
2008 har varit ett konstigt år. Man kan säga att jag var lite på botten och aldrig riktigt nådde toppen igen.
Året inleddes i Berlin där det gamla året avslutades och det nya firades in med rysk champagne och skjutglada tyskar som smällde raketer så det tjöt i öronen.
Sedan var det ju det här med kärleken. Ungefär hela året har jag befunnit mig i en grå dvala.
Allra mest jobbigt var det förstås i början. Trots detta var det ändå förhållandevis torrt i ögonvrårna.
Senare inleddes den så kallade "bearbetningsprocessen" (påhittad psykologterm?) som kunde resultera i att jag störtade hem efter en utekväll, ramlade ner i sängen och grät smått hysteriskt.
Det är fortfarande lite grått. För att jag aldrig fick säga det där jag ville.
Det känns fortfarande lite grått. För att jag ändå saknar det som var ibland. Även om det inte var mycket.
Annars har jag återhämtat mig rätt väl, måste jag nog ändå säga. Och innerst inne har jag nog långsamt insett att livet går vidare. Det gör ju faktiskt det! Den erfarenheten tar jag med mig in i 2009.
2008 har även varit ett ambivalent år. Varje val jag ställts inför, varje beslut jag behövt fatta, har helt plötsligt känts som något livsavgörande. Ångest och oro över utbildning/pengar/karriär/framtid har seglat runt runt i huvudet under stora delar av året. Kanske hamnar jag rätt nästa höst. Kanske inte.
Jag vet ialla fall att jag inte dör av det.
MIn resväska och jag har flugit fram och tillbaka: Stockholm-Frankfurt-Seoul, Stockholm-Berlin (x2), Stockholm-Barcelona. Resväskan (som för övrigt är ett tillfälligt lån) har även åkt buss till Oslo. Avslutningsvis reser vi till Kärlekens Stad tillsammans, som ett slags tecken på vår eviga kärlek.
Snart väntar förhoppningsvis längre resor. Till varmare breddgrader.
Trots mycket fläng och släng och däng så finns många små magiska ögonblick från det gångna året värda att minnas.
Men dom sparar jag för mig själv så länge.
Nu är det snart slut. Nu stänger vi butiken. Slår in 2008 i glansigt papper och rött sidenband och lägger det bakom oss.
Vi ses nästa år!
Kommentarer
Trackback